Dynamite - 2009-10-01

Rakisha's picture
Jag vandrade som vanligt genom skogen, försökte hålla mig undan hjordar där det oftast bara fanns främande hjortar, men med detta lyckades jag inte så bra. Jag hamnade mitt i en klunga med vuxna hanar. En aning skrämd bacade jag undan lite och stötte då på 'Lemon' den lilla kid honan som jag mött dagen innan tillsammans med hennes beskyddare 'Phantom'. Men idag var hon ensam, jag hälsade glatt på henne och vi hade kul tillsammas ett tag, skuttade runt mellan träden. Men sedan tappade jag bort henne och kunde inte finna henne någon stans, jag var åter ensam... helt ensam.

När jag insåg att jag var ensam lunkade jag åter iväg genom skogen, min enda vän hade åter övergivit mig, troligen skulle hon komma tillbaka igen men nu var jag ensam. Ingen som tog hand om mig, lekte med mig. Ingen jag kunde lita på eller som beskyddade mig, jag insåg genast hur sårbar jag var och tillbringade resten av dagen med att vila intill ett träd och så de andra rådjuren skutta förbi utan att ens märka mig.
Skulle det förbli såhär? skulle jag ständigt vandra ensam, denna hemska tanke fick mig att inte kunna sova, men ändå ville jag inte vara omgiven av främlingar. Nej, det skulle vara vänner, vänner jag litade på , vänner som alltid ställde upp för mig, vänner jag inte hade. Jag led i det tyssta, helt... ensam.

Nala's picture

Awww, din stackare! Om jag

Awww, din stackare! Sad Om jag någonsin träffar på Dynamite i skogen så ska jag skydda honom från alla läskiga främlingar, jag lovar<3 (:
Var inte orolig, om du bara umgås lite med andra hjortar så kommer du att få tillit för alla, och få vänner! Smiling Visst är det väl skönt att ha en svensk person att prata med? Laughing out loud
---
Nala, the kind and oh so playful little butterfly doe.
ratt's picture

Aw, I wish I understood. ):

Aw, I wish I understood. ):
lemon's picture

I used a free translation to

I used a free translation to read this, since I can't read Swedish. :3 This is so sad and sweet. <3 Makes me want to give little Dynamite a huge hug. Also, sorry for Lemon's disappearance -- she did indeed vanish, because my TEF crashed. x____x

Lemon: At first, I wasn't so sure about you. I am a modest and meek girl, not one who makes friends easily. I am in my teen years, halfway to adulthood -- and my days of innocent childishness have vanished. I apologize if I have seemed cold and distant; that is how I am, most days. Yesterday, especially, I was feeling bitter toward the world, because my family deserted me; I, like you, am an orphan.

But after spending some time with you, away from the watchful gaze of my ever-vigilant protector, the phantom, I have decided that we are not so different, and I quite like you. I'm glad to have you as my friend, dear Dynamite. I hope we meet again, soon. I do enjoy your company.

---
Art updates - Lemon's Biography
Avatar by Kohva!

Rakisha's picture

Aww, thanks everyone, tack

Aww, thanks everyone, tack alla Smiling <3
Nala's picture

Ingen orsak, jag ÄLSKAR att

Ingen orsak, jag ÄLSKAR att mysa med små kid<3 Så det är bara tt söka upp mig i skogen, om jag skulle vara inne samtidigt som du, så skyddar Nala dig<3 Laughing out loud
---
Nala, the kind and oh so playful little butterfly doe.